Italian High Renaissance Painter, 1484-1562  Related Paintings of Girolamo Romanino :. | Saint Gaudioso | The Nativity | Saint Alexander | Portrait of a Man | Portrait of a Man |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Niko Pirosmanashvili
(born Niko Pirosmanashvili; May 5, 1862-1918) was a Georgian primitivist painter. Pirosmani was born in the Georgian village of Mirzaani to a pleasant family in the Kakheti province. His family owned a small vineyard. He was later orphaned and put in the care of his two elder sisters. He moved with them to Tbilisi in 1870. In 1872 he worked as a servant for wealthy families and learned to read and write Russian and Georgian. In 1876 he returned to Mirzaani and worked as a herdsman. Pirosmani gradually taught himself to paint. One of his specialties was painting directly into black oilcloth. In 1882 he opened a workshop in Tbilisi which was unsuccessful. In 1890 he worked as a railroad conductor, and in 1895 worked creating signboards. In 1893 he co-founded a dairy farm in Tbilisi which he left in 1901. Throughout his life Pirosmani, who was always poor, was willing to take up ordinary jobs including housepainting and whitewashing buildings. Although his paintings had some local popularity (about 200 survive) his relationship with professional artists remained uneasy; making a living was always more important to him than abstract aesthetics.
Frederick Macmonnies
American Sculpture 1863-1937,American sculptor and painter. During his apprenticeship in New York (1880-84) with Augustus Saint-Gaudens, who discovered and encouraged his talent, he rose from menial helper to assistant, studying in the evenings at Cooper Union and the National Academy of Design. Through Saint-Gaudens he met two architects who later became invaluable colleagues: Stanford White and Charles F. McKim, who lent him money in 1884 to go to Paris. He studied drawing at Colarossi's then went to Munich, attending drawing and portrait classes at the Akademie (1884-5) and worked for Saint-Gaudens again (1885-6). In Paris he studied sculpture with Alexandre Falguiere at the Ecole des Beaux-Arts,